Fakarava, Tuamotos

Fakarava, Tuamotos

Vi har nu varit på Fakarava i snart 1 vecka. När vi seglade från Tahanea hade vi sett en ankring på utsidan av atollen Faaite som ligger strax söder om Fakarava, vi hade tänkt att stanna där över natten men när vi kommer fram så visar det sig helt omöjligt att ankra där pga stark ström och stora höga vågor. Så då bestämde vi att göra en nattsegling upp till det norra passet på Fakarava. Att ta sig in i det norra passet gick alldeles utmärkt, det är otroligt brett så man behöver säkert inte invänta slackvatten, men vi vågar inte chansa, så vi låg utanför cirka 30-45 minuter innan vi gick in.

Vi ankrade upp utanför byn Rotoava som visade sig vara riktigt stor (i polynesiska mått). Fakarava är den näst största atollen efter Rangiroa. Här fanns flera mataffärer och restauranger och givetvis pärlförsäljning. Vi gick på en visning och fick lära oss hur pärlodling går till och visningen avslutades med ett “lotteri”. Man fick välja en mussla och hade man tur så var det en pärla i. Vi fick en jättefin svart pärla som nu hänger runt Matildas hals (det var faktiskt en mussla som hade “spottat ut” sin kula, så alla hade inte tur).

Vi har också fått lära oss kodspråket när det det gäller blommor bakom örat. Har man blomma på vänster sida är man upptagen, har man den på höger sida är man tillgänglig, har man en i varje öra så är man upptagen men pigg på lite annat och har man en blomma bakochfram betyder det KOM OCH TA MIG!

Efter några dagar i byn Rotoava så tog vi oss via en smal ränna som var utmärkt med röda och gröna pinnar söderut till en riktigt vacker och skyddad ankring. Där hittade vid massor av snäckor på stranden som nu ligger och väntar på att bli smycken. I morse seglade vi till södra passet där vi tagit en boj utanför dykcentret Top dive. Här ska vi stanna några dagar för att dyka och snorkla. Johan hoppade i för att kolla bojen och genast såg han både haj, rocka och massor av fiskar runt båten så det bådar gott.

Annonser

Tahanea, Tuamotos, Franska polynesien = Söderhavet

Tahanea, Tuamotos, Franska polynesien = Söderhavet
När Matilda fått vila ut några dagar så förflyttade vi oss till den sydöstra delen av Makemo-atollen. Att få upp ankaret efter 1 vecka på samma plats med många korallhuvuden, var inte helt enkelt. Det är märkligt hur mycket båten faktiskt rör sig trots att man upplever att man ligger stilla! Efter mycket fram och tillbaka, höger och vänster fick vi tillslut loss kättingen från alla korallhuvuden som den lagt sig runt och började resan över okänt vatten. Vi följde spåret som Anders och Katharina på Carpe Mare hade gått, tillsammans med Open CPN och Google Earth så gick det lätt. Sydöstra hörnet var lugnt och ingen vind, vi ankrade i sand och hade det yttre revet bara några hundra meter bort. Dyningen slog hårt mot revet och skapade stora surfvågor och på vissa ställen blev det som “blåshål” där en kaskad av vatten stod rakt upp! Eftersom revet är flera kilometer långt så var det en häftig syn att se allt detta vatten skapa vågor och skumtoppar så långt ögat nådde. Här var ganska grunt och inte så mycket snorkling så vi stannade bara 2 nätter för att sedan ta oss vidare till nästa atoll: Tahanea. Man måste passa på tiderna när man går in och ut ur passen eftersom det kan vara upp till 8 knops ström, så vi har gjort en lååååångsam nattsegling mellan atollerna för att få till en bra tajming enligt våra beräkningar.
Att ta sig in till Tahanea var helt odramatisk. Vi lyckades pricka “slack” vatten perfekt och hade nästan ingen ström varken med eller emot. Väl inne i passet så tog vi vänster och ankrade upp på sand med några få korallhuvuden. Idag tog vi dingen bort till ett mindre pass (= in-/utgång i atollen) och snorklade i helt otroligt klart vatten. Mängder av fiskar, både nya och sådana vi sett förut och givetvis cirklar det några nyfikna revhajar runt oss. Vi blir kvar här några dagar till, ev förflyttar vi oss inom atollen eller så går vi ut och vidare till atollen Fakarava. Inget bestämt än.

Ps. tyvärr inga bilder eftersom inlägget kommer via vår satellittelefon

Gastinlägg

En skog av palmer, strax under en kritvit strand följt av turkosblått vatten. Nu äntligen har jag landat i paradiset!

I lördags morse påbörjade jag min resa från Landvetter mot Makemo, Franska Polynesien. Efter ungefär 12 timmar hade jag tröttnat och önskade bara att jag skulle vara framme. Då var det 24 timmar kvar… Resan gick bra och tillslut landade jag på Makemo där mamma och pappa mötte mig på flygplatsen. När jag gick av planet möttes jag av en varm våg av luft. Det må ha varit högsommar hemma i Sverige ett bra tag, men den höga luftfuktigheten gör att det blir värme på ett helt annat sätt här.

Utanför den lilla byn låg Rubicon ankrad och där stannade vi ett par dagar innan vi igår förflyttade oss till den sydöstra delen av Makemo. Det var en spännande båttur eftersom det inte finns några sjökort på detta området och det dessutom är fullt med luriga stenar överallt. Vi hade hjärtat i halsgropen hela vägen! Som tur var gick vi inte på och nu har vi hamnat på det mest fantastiska ställe. Här bor bara två personer och det enda ljud som hörs är dyningen som dundrar in mot revet ett par hundra meter bort. Åt ena hållet ser man blått vatten som möts av en klarblå himmel. Åt andra hållet en vit strand full med palmer. Det här kan jag leva med!

Gasten Matilda

Makemo, Tuamotos

Nu är vi på andra sidan jordklotet! Det känns lite overkligt. Här är helt sagolikt vackert med turkosblått vatten och kokospalmer. Öarna är väldigt låga så vattennivån får inte öka mycket för att dessa öar ska försvinna! Vattnet är otroligt klart och det känns som att simma i ett akvarium när vi snorklar. Vi ser många färgglada fiskar, hårdkorall (tyvärr en hel del dött) och hajar. Stränderna här är inte mjuk skön sand utan består mer av korallgrus, det gör inte oss något eftersom vi gillar att bada från båten.

Alla man möter vinkar glatt och ropar Bonjour! Här finns 2 cyklande poliser som far fram i ett jehu med sina vita skjortor, slips, kortbyxor och hjälm. Vi har inte riktigt förstått vad de gör hela dagarna, för någon kriminalitet verkar inte finnas. Ön är befolkad med knappt 1000 personer och vi misstänker att de flesta är släkt, så här kan man nog inte göra något obemärkt!

Igår när vi var iland knackade vi på hos en kvinna som odlar pärlor. Tuamotos är kända för sina svarta pärlor. Givetvis slank det ner några i Perssons ägo!

Framme på Makemo, Tuamotos

Framme på Makemo, Tuamotos.
Nu har vi nu tagit oss in i vår första atoll! Vi klarade oss helskinnade och gick inte på en enda liten korall! Faktum är att det gick väldigt enkelt och smidigt, vi hade ca 1,5 knop ström med oss så vi hade styrfart hela vägen. Nu ligger vi ankrade utanför den lilla byn på ön Makemo och idag har vi tagit vilodag, men imorgon sjösätts dingen för att utforska ön.
Det första som hände när vi satt ner ankaret var att ett svenskt par, Anders och Katharina från Carpe Mare kom farande i sin dinge med baguetter och croissanter för att hälsa oss välkomna, kul!
Nu har vi snorklat lite i det klara vattnet och kollat vårt ankare och alla fiskar. Vattnet är sanslöst klart här, man ser lätt botten på 15m och vattnet är alldeles ljummet. Här kommer vi att trivas!

ps. Tyvärr inga bilder eftersom jag skickar via satelliten

Marquesas-Tuamotos: dag 3, lördag

Marquesas-Tuamotos: dag 3, lördag
Vinden har minskat dramatiskt och med det även sjön. Det gjorde att vi kunde laga vår travare på bommen, så nu har vi ett fungerande uthal igen! Vi har dragit ut och in storseglet flera gånger, och vi får konstatera att den lilla “knäcken” på vår profil ställer till det för oss i den övre delen av seglet. Seglet ser väldigt fint ut när det är helt utrullat men det fastnar liksom när man rullar in, detta gäller endast fram till första lattan, sedan rullar det bra. Vi funderar över att vi kanske har två problem; dels profilen men även den nya lattan kanske är lite för tjock?! Vi ska se om vi kan få tag i någon som kan hjälpa oss på Tahiti, annars får vi helt enkelt acceptera att segla med revat storsegel, eftersom vi inte vill hamna i en situation där det varken går att rulla in eller ut storseglet, till Nya Zealand där vi vet helt säkert att vi kan få hjälp.
Innan vinden mojnade ner så kom det några rejäla vindbyar, men vi såg dom på håll och hann rulla in seglen innan de var oss. Annars lyser solen från en nästan molnfri himmel och fullmånen lyser upp en fin mångata på natten.

Vår position: S: 14* 00’, V: 142* 12’
Distans kvar: 174 nm